Aktieägarvärde och TeliaSonera

Aktieägarvärde och TeliaSonera

Att maximera aktieägarvärde har, till skillnad från i USA, inte fått något större genomslag i Europa. ”Att verka utan att synas”, som är Wallenbergfamiljens devis, kan väl ses som en del i detta; det är ok att äga aktier men gör ingen stor sak av det. Med lite generaliserande kan man säga att i Europa har staten setts som en garant för en stark ekonomisk utveckling och inte företagen, vilket gjort att aktieägande aldrig blivit riktigt rumsrent (Förutom vad gäller att lösa staters pensionsåtaganden). Om man verkar i den miljön är det naturligt att bolagsstyrelser inte sätter skapandet av aktieägarvärde högst på agendan.

Maximera aktieägarvärde

Att skapa eller maximera aktieägarvärde handlar inte bara om det resultat man levererar på sista raden, utan lika mycket om hur dessa resultat skapas. H&M skulle sannolikt kunna sänka sina kostnader genom att låta barnarbetare sy upp alla kläder, men vi förstår alla att detta inte skulle skapa aktieägarvärde på lång sikt. Sannolikt behövdes inte speciell kompetens i styrelsen för att lista ut detta.

 

TeliaSonera har den senaste tiden varit ute i blåsväder på grund av förvärvet av en 3G-licens i Uzbekistan. Bolaget har en styrelse bestående av elva ledamöter, varav åtta väljs av bolagsstämman och tre är arbetstagarrepresentanter. Dessa personer har en imponerande bakgrund och en bred kompetens, får man anta. Men enligt finansmarknadsminister Peter Norman har man tydligen inte tillräcklig kompetens vad gäller frågor som rör mänskliga rättigheter och anti-korruption, något som skall rättas till vid nästa bolagsstämma. Detta låter ganska märkligt och mer som kortsiktig krishantering från den största ägaren än en långsiktigt hållbar lösning. Man kan naturligtvis inte begära att en styrelse ska sitta på detaljkunskaper om varje enskilt problem ett större företag kan hamna i, om så var fallet finns det knappt någon begränsning för hur stor en styrelse kan bli, och större styrelser är nog inte en utveckling man bör sträva efter. (Ju fler kockar…)

Aktieägarvärde som rättesnöre

Om man istället bejakar aktieägarvärde som ett långsiktigt rättesnöre att förhålla sig till är vi övertygade om att många bolag kan undvika att göra felsteg när man är ute och vandrar i gråzonerna. Om man anser att det långsiktigt gynnar aktieägarna att göra miljardaffärer med ett Gibraltarregistrerat brevlådeföretag utan att ta reda på vem som är den faktiska motparten, och dessutom kan stå för och motivera bevekelsegrunderna för detta, då bör man också göra det. Ju fler frågetecken som uppstår och ju svårare det blir att argumentera och stå för besluten, desto tydligare borde det också vara att det sannolikt inte gynnar aktieägarna på sikt.

Aktieägande och risk går hand i hand.

Affärsbeslut kan i efterhand, hur välmotiverade och dokumenterade de än var, visa sig gå fel, detta är en del av affärslivet. De flesta aktieägare vill se en positiv värdeutveckling av sina aktieinnehav på lång sikt. Att då kortsiktigt boosta resultatutvecklingen på bekostnad av den långsiktiga utvecklingen är inte förenligt med att maximera aktieägarvärde. Det kanske är dags att inse att de flesta aktieägares intressen inte går på tvärs med samhället i övrigt. Bolag som inte sköter sig riskerar att förlora såväl kunder som investerare. Om den moraliska kompassen inte fungerar kan det vara bra att alltid ha någon annan ledstjärna att förhålla sig till. När tveksamma situationer uppstår bör man ställa sig frågan om detta kommer att gynna ägarna, både på kort sikt men kanske framförallt på lång sikt, dvs maximerar detta aktieägarvärdet?

/Mikael Zillén
Seniorkonsult & Digital Specialist
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect onTwitter%20button | LinkedIn button

No Comments

Sorry, the comment form is closed at this time.