Box Communications | Att pudla eller inte pudla, det är frågan
Hur fungerar pudeln i den rådande medielogiken?
Pudel, medielogik, SvD Näringsliv, Tronstriden, Andreas Cervenka, Jens B Nordström, Sverker Martin Löf, Mats Qviberg, Mediebranschen
22776
post-template-default,single,single-post,postid-22776,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.3,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive
 

Att pudla eller inte pudla, det är frågan

Att pudla eller inte pudla, det är frågan

Det är nog många som ställts inför frågeställningen att pudla eller inte pudla, men är den frågan korrekt ställd mot bakgrund av dagens medielogik?

Pudeln har under en längre tid varit ett säkert kort att dra fram om man fångats med fingrarna i syltburken eller helt enkelt velat stoppa ett mediedrev i vardande, oavsett sanningshalten i det som riskerar att publiceras. Men med den rådande medielogiken är alltså frågan om det fortfarande den bästa strategin?

Så här står det att läsa om att göra en pudel på Institutet för språk och folkminnens hemsida: ”Uttrycket göra en pudel slog igenom på bred front runt 2003. Det lyftes fram av Språkrådet (Svenska språknämnden) redan i 2002 års nyordslista, innan uttrycket hunnit slå igenom. Det användes framför allt om socialdemokraten Jan O Karlssons offentliga ursäkt 2002 över de dubbla inkomster han uppburit.”

Det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess och många är de som hamnat i rampljuset och pudlat om än det ena och än det andra.

 

En annan medielogik idag

Det har säkert under årens lopp funnits en och annan som pudlat fast de egentligen inte känt att de gjort något fel utan mer gjort det, ofta på inrådan av konsulter, som den enda lösningen för att få slut på ett mediedrev. Sannolikt såväl rationella som korrekta beslut vid de tillfällen de togs. Betänk att mediebranschens ekonomiska förutsättningar såg helt annorlunda ut 2002 än vad de gör idag, ett gräv var sannolikt i de flesta fall mer underbyggt än motsvarande idag (dessutom var de också fler).

 

Klick och delningar står högt i kurs

För några år sedan, inte så många, var exklusivitet en tillgång. Om en story fanns någon annanstans då skrev inte andra medier om detta, i dag är det precis tvärtom. Alla jagar klick och delningar; inga delningar ingen framgång. För att exemplifiera detta kan SvD Näringslivs rapportering om den så kallade ”SCA-härvan” användas. I en artikel i tidningen resumé den 14 februari 2015 säger journalisten Andreas Cervenka att delningsintresset var svalt till en början och många kritiska röster höjdes ”Inga andra medier hakade på. Ju mer flagranta exemplen blev, då tystnade kritiken, andra medier hakade på”.

Problemet med denna beskrivning är att många av de flagranta exemplen som lyftes fram, bland annat den ökända historien om plånboksflygturen, har sedermera visat sig felaktiga eller grovt överdrivna. I alla fall om man tror på det Jens B Nordström skriver i sin bok ”Tronstriden: Maktkampen i Industrivärden.

 

Så hade Sverker Martin Löf och de andra som drogs in i härvan kunnat hantera den genom en tidig pudel?

Sannolikt inte.

För som Cervenka säger i samma intervju så var det en ”kolossal tillströmning av tips under arbetets gång”. Det innebär att det sannolikt fanns för mycket material att sprida för att en pudel skulle haft någon inverkan. Men att bemöta denna mängd material med att i stort sett inte säga någonting var sannolikt en mycket sämre strategi.

 

Men hur ska man då göra?

På samma sätt som pudeln inte är en universallösning finns det inga andra heller. Alla situationer ser olika ut och de inblandade har olika förutsättningar. Att pudla kan fortfarande vara ett användbart verktyg att ta till, i synnerhet om man vet att man gjort fel. Men om man känner att man inte gjort något fel och har resurser att gå i clinch med media, kan det vara en väg fram eftersom verktygslådan innehåller många fler verktyg idag än vad den gjorde tidigare.

 

 

Mats Qviberg som exempel

För den som har ekonomiska resurser finns det numera stora möjligheter att bli sin egen publicist och därigenom skriva sin egen berättelse. Ett lysande exempel på detta är finansmannen Mats Qviberg som under de senaste åren byggt upp en hälsosam följarskara på Twitter, gett ut en bok om sig själv, varit delaktig i en annan samt blivit delägare i mediesiten Realtid.se.

Med lite råd från Mats Qviberg hade sannolikt Sverker Martin Löf klarat sig mycket bättre i den mediala storm som följde när han gick i polemik med SvD Näringsliv.

På tal om ”SCA-härvan” och de stora förändringar som skedde efteråt så har den stora vinnaren i Tronstriden, Fredrik Lundberg, också hamnat i lite blåsväder. Trots alla ingredienser till en riktig medial soppa räckte det för honom att säga ”Jag har hanterat allt korrekt” och så var det drevet borta. Så kan man också göra.

Den viktigaste lärdomen är att det finns alternativ till att lägga sig platt och ta på sig skulden för allt och inget. Det är inte längre svart eller vitt, men det gäller att göra hemläxan rätt från början.

 

Så vad tycker du, att pudla eller inte pudla, är det frågan?

 

 /Mikael Zillén
Seniorkonsult & Digital Specialist
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect on:  Twitter%20button | LinkedIn button

 

 

 

Relaterade texter

No Comments

Sorry, the comment form is closed at this time.