Finanstroll och fake financial news, hur hanterar man det?

Finanstroll, fake news, förtroende, investor relations, finansiell kommunikation, corporate communications, sociala medier, kommunikation

Finanstroll och fake financial news, hur hanterar man det?

Allt handlar egentligen om förtroende

I måndagens (9/4/18) Dagens Industri skriver Martin Rex om att ”Lögner på nätet är ett hot mot aktiehandeln”. En ekobrottsåklagare menar att den växande floran av lögner och dolda agendor på nätet riskerar att rasera förtroendet för svenska småbolagslistor.

 

Ryktesspridning och dolda agendor för att driva kurser åt ena eller andra hållet har nog alltid funnits, men som med så många andra saker har vi i digitaliseringens spår sett en explosionsartad ökning av troll som kryper ur sina hålor.

 

 

Fake Financial News

Att sprida ”fake news” eller ”fake financial news” antingen via traditionella medier eller kanske främst via sociala medier är oftast en medveten och aktiv handling i syfte att skapa desinformation med avsikt att driva en agenda, oavsett det handlar om politik eller i ekonomiska frågor. En stor skillnad mellan fejknyheter som handlar om politik och de som handlar om företag och aktier är att de börsnoterade bolagen alltid har en hemsida där bolagen själva äger sin egen berättelse.

 

I ovan nämnda artikeln står det också att läsa ”Bland de mest utsatta finns forskningsbolag inom biotech och life science, där framtiden är binär och verksamheten svårbegriplig”.

 

Det är sannolikt att framtiden är binär för många av dessa bolag, i likhet med många andra högriskaktier. Men bara för att verksamheten är svårbegriplig innebär det inte att det inte går att förenkla och skapa en berättelse som de flesta kan förstå. Det ligger mycket i uttrycket som många hävdar kommer från Albert Einstein ”If you can't explain it simply, you don't understand it well enough”. Och det kan väl inte vara så att företagsledningarna för dessa ”komplicerade” bolag inte förstår vad de håller på med?

 

 

Bolagen äger sin egen berättelse

Vi gjorde nyligen en snabb undersökning på Twitter där vi ställde frågan ”Vem äger börsbolagens berättelse?”. Utöver det egentligen självklara svaret börsbolagen (61%) ansågs analytiker/investmentbanker (20%), sociala medier (13%) och traditionella medier (6%) med sociala medier (13%) att äga bolagens berättelse. I digitaliseringens spår och med minskad analytikertäckning är risken stor att om börsbolagen inte ökar upp sin kommunikativa ambitionsnivå och försöker äga sin egen berättelse öppnas spelplanen ytterligare för ”finansiella troll” att försöka styra uppfattningen om olika aktiers potential.

 

Så här skrev jag då:

”Det är upp till bolagen att se till att marknaden och dess aktörer förstår vilka man är och vart man är på väg, för om man inte gör det kommer det alltid att finnas aktörer som är villiga att äga den berättelsen för att styra de finansiella instrumenten åt det mest lukrativa hållet.”

 

 

Finns det någon lösning?

Så länge det finns pengar att tjäna är de finansiella nättrollen här för att stanna, och deras makt lär inte minska. Det innebär att man antingen får man leva med att det är andra som äger ens berättelse eller så måste bolagsledningar och styrelser ta på sig ledartröjan och se till att äga sin egen berättelse. 

 

I artikeln i Dagens Industri nämner vd:n för Sprint Bioscience, Anders Åberg; att regelverket är ett problem ”Enligt de nya reglerna i marknadsmissbruksförordningen är vi verkligen tajt hållna i vad vi får och vad vi inte får säga från bolagets sida. Det blir en stark obalans mellan vad vi som bolag kan och får och ska kommunicera, mot den vildvuxna debatt som pågår på nätet”.

 

Att skylla på regelverket är definitivt ingen lösning, och jag kan inte se att regelverket hindrar bolag från att skapa en större förståelse vad man gör.

 

 

Bättre kommunikation och skapa närvaro i de sociala medierna

Om investerare inte begriper vad ni håller på med, ja då spelar det ingen roll hur mycket och i vilka kanaler ni kommunicerar. Eftersom kommunikation alltid måste ske på mottagarens villkor, om man vill att budskapen ska nå ut, faller den dåliga kommunikationen tillbaka på bolaget. Och ska man vara helt ärlig så finns det mer att önska vad gäller kvalitén på den kontinuerliga kommunikationen bland svenska börsbolag; många är bra men de flesta kan bättre. Det finns nog också många som gömmer sig bakom regelverket för att slippa kommunicera mer än nödvändigt.

 

Till att börja med måste man säkerställa att man har en lättillgänglig och begriplig kommunikation; om någon är tveksam till vad som skrivs på nätet ska det vara lätt att hitta den korrekta informationen hos källan, dvs på bolagets hemsida. Steg två är att faktiskt våga sig ut i de sociala medierna, dels för att kunna vara med i dialogen men också för att skapa snabbare vägar till bolagets hemsida. Vi hjälper bolag både med att bevaka vad som sägs ute på nätet och lägga upp strategier hur man ska agera. Det kan te sig lite läskigt, i synnerhet om man känner en viss rädsla för regelverket, men insatserna behöver inte vara enorma och genom att bättre strukturera sin ”corporate kommunikation” så kan man nå ut och ta makt över sin egen berättelse vilket samtidigt bygger förtroende och minskar trollens möjligt att driva aktiekursen upp eller ner.

 

 

Ett agerade som borde ligga i allas intresse, eller hur?

 

 

/Mikael Zillén, Grundare & Senior Rådgivare 
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
ConnectTwitter%20button | LinkedIn button

 

 

No Comments

Post a Comment

*