”Medierna vill bara ha dåliga nyheter”

Alla vill ha uppmärksamhet, till och med medierna. Vi som arbetar med kommunikation vet att det kan vara frustrerande för företag och organisationer som känner att de inte når ut genom mediebruset. Så sent som idag hörde jag en organisation säga ”vi gör en massa bra saker, men det är svårt för oss att nå ut eftersom medierna bara vill ha dåliga nyheter”. Känner du igen dig?

Är det verkligen så?

Det är klart att de nyheter som får mest genomslag, det vill säga sprids i flest medier och diskuteras i olika debattprogram, handlar många gånger om avslöjanden av något slag. Och som jag skrev ovan vill alla ha uppmärksamhet, även medierna, så även de vill ha spridning av sina nyheter. Det kan innebära att ibland går granskningarna och vinklingarna lite för långt, i synnerhet idag när redaktioner har mindre resurser och journalister ibland saknar den ämneskompetens som krävs för att snabbt göra korrekta bedömningar. Men på det hela taget är just granskande journalistik en viktig grundbult för vår demokrati, och rätt hanterat är avslöjanden då positiva nyheter även om det kan verka som tvärtom.

Men bara för att de nyheter som får mest genomslag kanske kategoriseras som ”dåliga nyheter”, innebär det inte att all rapportering är negativ. En av orsakerna till att många känner att media inte lyssnar på just deras berättelser är den balansgång det handlar om när man vill förmedla ”goda nyheter”. Istället för att tänka på nyhetsvärde, det journalisten tänker på, slår navelskådandet till och budskapen tenderar att bli en blandning av ”storhetsvansinne” och floskelbingo. Och då blir det ingen uppmärksamhet. Medierna vill ju inte agera annonsörer med mindre än att det gått via annonsavdelningen och att de får skicka en räkning för besväret.

Glöm inte det symbiotiska förhållandet

Om man inser att medier, utöver att granska, även har en produkt att marknadsföra så kanske det blir lättare att förstå medielogiken. Varje dag krävs det en oerhörd mängd innehåll för att alla medier ska ha en produkt att leverera till sina kunder. Detta i kombination med såväl ansträngda finanser som redaktioner gör att medierna måste förlita sig mer på berättelser utifrån. Så istället för att se medierna som ett hinder man ska ta sig över bör man tänka hur man kan hjälpa till att fylla deras tidning, webbsite eller vad det nu kan vara.

Jag skrev nyligen om ”Börsbolagens mediala guldgruva” mot bakgrund av att Dagens Industri ska lansera en tv-kanal som ska sända 12 timmar om dagen. Det kommer kräva mycket innehåll, där allt inte lär vara egenproducerat.

Så hur ska man göra?

Det handlar framförallt om att skapa berättelser som kan vara värda att föra vidare. Unika produkter och tjänster lanseras i parti och minut, men om ni inte har en Elon Musk i organisationen är det väldigt få som är av sån magnitud att medierna står på kö för att berätta om detta. Vad som däremot kan vara av intresse är hur den här produkten eller tjänsten kan skapa positiv förändring för människor, dvs mediekonsumenterna. Det viktiga är att glömma det interna perspektivet där man lätt får för sig att de förehavanden man själv är delaktig i och tycker är fantastiska ska uppfattas på samma sätt av andra människor. Så är det oftast inte och det kan då behövas externa ögon för att berätta hur kejsarens kläder egentligen ser ut.

Hur når ni ut mer era nyheter?

/Mikael Zillén
Seniorkonsult & Digital Specialist
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect:  |