Vem äger er berättelse?

Vem äger er berättelse?

Storytelling är ett mycket bra sätt för företag och organisationer att bygga en nära relation med sina intressenter över tid. Genom att skapa en berättelse lotsar man målgrupperna igenom verksamhetens olika utvecklingsstadier, och skapar en större förståelse för branschspecifika företeelser. Men det innebär att man måste planera noggrant och se till att man hela tiden äger sin egen berättelse. Nyligen skrev jag om analog kommunikation i en digital tid och hur riskerna med att inte vara med på banan i de digitala kanalerna.

 

 

”Fake News” finns överallt

”Fake News” har blivit något man numera nästan dagligen hör talas om, inte minst beroende på att USA:s president regelbundet för det på tal via såväl Twitter som vid alla andra tänkbara tillfällen. Att det medvetet sprids felaktiga tolkningar av politiska budskap är väl snarare regel än undantag, men i kombination med de ”nya” digitala kanalerna har genomslaget och konsekvenserna blivit mycket större.

Och även om mycket av det vi tänker på när vi hör termen ”Fake News” har politiska förtecken är mycket av spridningen drivet av ekonomiska skäl. Vem minns inte alla de falska nyheterna som spreds under det amerikanske presidentvalet som hade sitt ursprung i det gamla östblocket och där upphovsmännen enbart gjorde det för att tjäna pengar på klick. 

 

En artikel i Financial Times den 22 augusti 2017, ”Companies scramble to combat “fake news”, beskriver hur bolag numera i allt större utsträckning utsätts för virala kampanjer baserade på falska fakta. I den amerikanska faktagranskaren snopes senaste lista över de 50 ”hetaste fakenyheterna” handlade 12 om bolag. Många av dessa historier är rena smutskastningskampanjer som kan få stora konsekvenser för de utsatta bolagen.

 

 

Greed is good?

All ryktesspridning handlar naturligtvis inte om att förstöra för en annan part utan sker enbart för att skapa möjligheter till att berika sig själv. På samma sätt som det skapas nyheter för att tjäna pengar på klick, finns det säkerligen de som skapar och sprider nyheter för att få igång rörelser i enskilda aktier. Den här typen av ryktesspridning sker kanske inte inför öppen ridå utan initieras snarare i stängda forum. Företeelsen är inte heller ny, när jag jobbade som aktiemäklare var en vanlig förklaring till märkliga aktierörelser att ”det går rykten i London”. Skillnaden är naturligtvis att då spreds information mycket långsammare, vilket även begränsade genomslag och ekonomisk vinning.

 

 

Anlog vs digital

Oavsett om de falska nyheterna sprids i öppna kanaler eller bakom lyckta dörrar gäller det att ha en digital beredskap. Att hantera felaktig informations som sprids i det öppna är naturligtvis enklare än det man varken ser eller hör. Bägge kräver dock en digital närvaro, men där den tidigare i huvudsak kräver reaktiv förmåga kan den senare främst hanteras med proaktivt arbete. Det proaktiva arbetet handlar bland annat om tillgänglighet och en kontinuerligt uppdaterad berättelse som gör att man i alla lägen äger sin egen berättelse.  Så handen på hjärtat, vet ni vem som äger er berättelse just nu?

 

 

/Mikael Zillén, Grundare & Seniorkonsult 
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
ConnectTwitter%20button | LinkedIn button

 

 

Inlägg direkt i mailen?

No Comments

Sorry, the comment form is closed at this time.