Är det inte dags för en kommunikativ vårstädning?

april 4, 2019

Är det inte dags för en kommunikativ vårstädning?

Det är så lätt att dras med i det rasande tempo som råder; det gäller att vara först med det senaste annars kanske man missar tåget. Det handlar om allt från AI, botar, de senaste algoritmförändringarna till hur artikel 11 och 13 kommer att påverka kommunikationen framöver.

Men ibland måste man stanna upp, samla ihop sig och gå tillbaka och titta på grunden för all er kommunikation och se om det behövs en liten vårstädning eller så kanske det räcker att vädra ut sådant som är obsolet.

Börja med budskapsplattformen

Ett första steg kan vara att gå igenom er budskapsplattform. Här ska ju grunden för er kommunikation finnas. Även om mission, vision och affärsidé är sådant som ska vara det mest långlivade i en budskapsplattform tas de oftast lite för givet och riskerar därför att glömmas bort.

Detsamma kan man väl säga om bolagets kärnvärden. Är de verkligen anpassade till rådande förhållanden? Att så inte alltid är fallet blev vi nyligen påminda om i fallet Swedbank. Att banken är öppen, enkel och omtänksam är väl inte riktigt det man har fått med sig av deras externa kommunikation den senaste tiden.

Även huvudbudskapen är ju framtagna för att kunna användas över en längre period. Men om man tidigare sa att det tar minst fem år av upprepning för att sätta nya huvudbudskap, så måste man numera vara mer pragmatisk. Förändringstakten inom vissa branscher är så hög att det som gällde igår absolut inte gäller imorgon, och då måste man redan idag förändra sin kommunikation och sina huvudbudskap för att inte ohjälpligt hamna på efterkälken.

Målgruppsbudskapen är sannolikt de budskap som behöver mest omvårdnad och översyn. Hur ser målgrupperna ut, hur påverkas de av förändringar i marknaden och genom vilka kanaler når vi dessa bäst?

Kanaler, kanaler, ständigt dessa kanaler

Kanalval är någonting som absolut kan behöva en vårstädning. Vad fungerar och vad fungerar inte. Vad säger er data? Även om bruset och ständiga algoritmförändringar påverkar hur väl olika kommunikationsaktiviteter fungerar i de sociala kanalerna så är det trots allt där människor fortfarande finns. Att driva trafik från de sociala nätverken blir allt svårare, om man inte är villig att betala för sig. Grafen nedan har Neil Patel tagit fram och visar på hur utvecklingen för hur sociala interaktioner med blogginlägg utvecklats över tid.

Det är ingen tvekan om att algoritmerna gör det svårare, men det går helt enkelt inte att undvika Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram, YouTube eller nya plattformar som växer sig stora.

Men man kan sannolikt inte vara aktiv i alla. Det gäller med andra ord att fokusera på det som ger bäst resultat och vädra ut det som ger för dålig avkastning.

“Change is the only constant”

I en ständigt föränderlig värld kan de te sig som en självklarhet att man ständigt måste vara på tårna och se över alla aspekter i ett företag. Och då inte minst den många gånger, och alltmer, livsviktiga kommunikation. Samtidigt är det ju så att vi människor, i likhet med förändring, är en konstant. Vi tenderar att ta vissa saker för givna och kan ibland ha svårt att se brister som någon med ett utifrån perspektiv skulle se på en gång.

Så även om man inte får RUT-avdrag för att genomföra en vårstädning av det kommunikativa tillståndet, kan det vara bra att återkommande ta hjälp utifrån för att bolla idéer och få någon som kan agera djävulens advokat.

Så hur ser det ut hos er, gör ni en regelbunden översyn över er kommunikation eller är det dags för en vårstädning?