Är köpta analyser lösningen på minskad analytikertäckning (och dålig IR)?

Finansiell kommunikation, IR, Investor Relations, Box Communications, Strategisk IR-byrå, investerarrelationer

Är köpta analyser lösningen på minskad analytikertäckning (och dålig IR)?

Att leva i en miljö utan analytikertäckning är, och har under en väldigt lång tid varit, normaltillståndet för de flesta små och mellanstora bolag, så frågan är för vem de köpta bolagsanalyserna ska vara bra för?

I en (låst) artikel signerad Anders Hägerstrand  i Dagens Industri idag (2018-02-21) bekräftar SEB att de sällar sig till Nordea och Danske Bank och börjar erbjuda uppdragsanalyser, dvs analyser som börsbolagen betalar bankerna för att genomföra. Uppdragsanalyser är i sig ingen ny företeelse det har erbjudits av aktörer som Redeye, Erik Penser, Jarl Securities med flera under lång tid.

Att bankerna nu minskar sin analytikertäckning är delvis en konsekvens av det nya regelverket (MifidII) som infördes vid årsskiftet, men det följer också i spåret av en långsiktig trend där pressade transaktionsintäkter polariserat och minskat investmentbankernas analyserbjudande.

 

Oberoendet ett problem?

Man kan hävda att oavsett om en analys sker som en uppdragsanalys eller på eget initiativ av en investmentbank finns det alltid en beroendeproblematik. Men när det kommer till en uppdragsanalys är risken överhängande att analytikern tänker mer på sina egna kommande kvartal än bolaget som analyseras, vilket kan skapa en positiv bias. Men vad är egentligen huvudskälet till att ett börsbolag vill ha analytikertäckning? Det handlar naturligtvis till syvende och sist om uppmärksamhet. Precis som Ulf Petersson skriver i en annan artikel om samma ämne i Dagens DI så tenderar uppmärksamheten för börsbolag att tyna i samma ögonblick som börsintroduktionen är genomförd. Då är det naturligtvis bra att ha ambassadörer som är ute och berättar om bolaget, dess verksamhet och framtidsutsikter. Men är det så att uppdragsanalyser är bättre än att kavla upp ärmarna och göra jobbet självt?

 

Så här skrev vi i vår kommunikationsspaning inför 2018:

 

”Separationen av exekvering från analys kan leda till sämre analysbevakning; ett ökat utbud av företagsfinansierade analyser är ett tecken på detta. Detta innebär att bolag själva måste bli bättre på att kommunicera och förklara utmaningar och möjligheter, men här kan digitaliseringen vara till hjälp. Genom att identifiera potentiella ambassadörer med starka röster i de digitala kanalerna och utnyttja film och/eller podcasts kan man tillgängliggöra information på ett helt nytt sätt. Det tror jag kommer att bli vanligare under 2018.”

 

Dålig IR, något bolagen måste ta ansvar för

Ulf Petersson skriver också i sin artikel, och jag kan till viss del hålla med, ”Inte sällan hamnar små bolag i klorna på ir-konsulter, vilket kan vara kostsamt och tidsödande”. Problemet i den meningen är just vad Ulf, och många andra, lägger i begreppet ir-konsult. Alla som gör utfästelser om att lösa frågor om bristande uppmärksamhet och en fallande aktiekurs snabbt och enkelt, genom att exempelvis köpa en uppdragsanalys, göra en flashig årsredovisning eller sätta in en ”IR-annons” i Svenska Dagbladet eller annan publikation, har enligt min mening väldigt lite med IR-rådgivning att göra. Att försöka öka intresset eller ändra perception om ett bolag är verkligen ingen ”quick-fix”, något en ”riktig” ir-rådgivare vet. Alla vill ha enkla lösningar så det kanske inte alltid är vad kunderna vill höra, men det är den sanna bilden. Och det fungerar lika lite för små som stora bolag, se bara på H&M och deras kapitalmarknadsdag. Det var många som spekulerade i att detta skulle bli en "comeback", men som jag skrev i ett inlägg nyligen så kunde det möjligtvis vara startpunkten på ett, eller flera, maratonlopp som H&M måste genomföra för att ändra omvärldens perception.

 

Det går att leverera bättre IR, men det kräver mindre rädsla för regelverken, engagemang och det tar tid  

Att betala för en uppdragsanalys, göra en dyr årsredovisning och kanske annonsera någon gång då och då kan alla ingå i en IR-mix. Men tro inte att det löser några problem på lång sikt. För att lyckas nå ut krävs en långsiktig strategi, med en tidshorisont som räknas i år. Man får heller inte vara rädd för regelverket; de ska fungera som ett stöd och inte som en begränsning som det i många fall gör idag. Men framför allt krävs det att den verkställande ledningen och/eller styrelsen är villiga att stötta ett sådant initiativ med resurser och det mod som transparens och tillgänglighet kräver.

Det har ju aldrig varit enklare att nå ut med sina budskap.  För samtidigt som investmentbankerna pressats av digitaliseringen har möjligheterna att äga sin egen kommunikation och berättelse ständigt ökat. Genom att använda nya verktyg kan bolag bli mer tillgängliga och öka förståelsen för verksamheten. Genom att använda video, eller podcastformat, för att berätta om, genomlysa och åskådliggöra en verksamhet ökar möjligheterna att nå nya målgrupper. Men även det kommer att ta tid, om någon säger något annat så kan man alltid påminna sig genom den nedanstående bilden:

 

 

 

Frågor?

 

 

/Mikael Zillén, Grundare & Senior Rådgivare 
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
ConnectTwitter%20button | LinkedIn button

 

 

Missa inga inlägg, prenumerera!

* indicates required
No Comments

Post a Comment

*

/* ]]> */