Är ni redo för barrikadjournalistiken?
Mediebolagens grundaffär har i många år varit under stark press när mediekonsumtionen i allt större utsträckning digitaliserats. En förändring som till stor del kan förklaras av att annonspengar och prenumerationskronor flyttat från inhemska aktörer till de amerikanska Internetjättarna. Ett exempel på detta, och som många refererat till de senaste året, är ” Facebook, the world’s most popular media owner, creates no content”. Denna föränderliga värld påverkar naturligtvis inte bara de ekonomiska förutsättningarna, utan även journalistiken. Eller?
Nya begrepp och intäktsmodeller avlöser varandra; ”Branded Content”, ”Native Advertsing”, sponsrat innehåll eller nya samarbeten som när TeliaSonera finansierar en journalist åt Aftonbladet för att följa tech-scenen i Silicon Valley. Men det här handlar mer om hur man tar annonspengarna närmare journalistiken och konsumenten.
En annan angreppsätt är att i grunden förändra journalistiken, för att försöka locka tillbaka konsumenten till produkten. Ett exempel på det är något man skulle kunna kalla barrikadjournalistik. Barrikadjournalistik fungerar ungefär på samma sätt som kvällstidningarnas kampanjjournalistik*, som i Wikipedia beskrivs som journalistik där man inte objektivt redovisar fakta utan istället i ett visst syfte vinklar presentationen eller tar redaktionell ställning i en fråga.
Men där kampanjjournalistiken tar ställning i en fråga, som exempelvis för eller emot vägtullar, tenderar barrikadjournalistiken att driva kampanjer gentemot företag och/eller organisationer. På samma sätt som kampanjjournalistiken vill barrikadjournalistiken att artiklarna ska få egna virala fötter. Ta ett ämne som intresserar många och driv en tes, gärna mot ett företag eller grupp som ingen egentligen blir upprörd om man slår på. Hoppas på lite läsarreaktioner som kan driva historien ytterligare en bit. Exempelvis kan man ge sig på företag med många kunder (läsare), för det går alltid att hitta någon missnöjd någonstans. Ett exempel på detta var när Svenska Dagbladet skrev om det snabbt växande betalningsföretaget Klarna och deras betalningsrutiner för något år sedan.
Motiven bakom barrikadjournalistiken verkar mer handla om att bygga mediet eller journalistens varumärke än att förmedla en berättelse eller nyhet.
Hur ska man hantera den nya medielogiken?
I takt med att mediernas affär förändras sker det samtidigt en förändring av journalistiken och därmed den medielogiken företag och organisationer har att förhålla sig till. Gamla sanningar gäller inte längre. Om man har gjort fel bör man ”pudla”, men vad gör man om man blir uthängd utan att anse sig ha gjort något (större) fel?
Det enkla svaret är att det inte finns någon universallösning. Man måste noggrant dissekera och analysera kärnan i frågeställningen och därefter lägga upp en handlingsplan. I fallet med Klarna kunde vd:n genom sin digitala närvaro skapa en direktkontakt med sin omgivning och gå i svaromål mot de felaktigheter de ansåg sig blivit utpekade för. Detta kan fungera ibland, men långt från alltid. Det viktigaste, även om jag talar i egen sak, är att ta hjälp av någon utifrån som kan skapa en objektiv bild av situationen. Detta eftersom det bästa sättet att agera blir en bedömning från fall till fall och risken är att man i ett utsatt läge agerar känslomässigt och inte rationellt.
Så om ditt företag eller organisation hamnar i skottgluggen för barrikadjournalistik, vem är ert bollplank?
Founding Partner, Senior Consultant & Digital Specialist
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect on: |
*Kampanjjournalistik är journalistik där man inte objektivt redovisar fakta utan istället i ett visst syfte vinklar presentationen eller tar redaktionell ställning i en fråga.
Att alltför tydligt ta ställning i en fråga kan i förlängningen få nyhetskonsumenterna att tappa förtroendet för mediet eftersom journalistiken i möjligaste mån bör anstränga sig för att vara objektiv. Kampanjjournalistik kan bottna i en oro från redaktioner att konsumenterna inte ska uppmärksamma de journalistiska viljeyttringarna i normal nyhetsrapportering eller granskning och att man därför väljer att ”vinjettera” och ”paketera” nyheterna för att viljeyttringen ska bli extra tydlig. Att kampanjer blivit vanligare i svenska medier kan enligt Publicistklubbens ordförande Stina Lundberg bero på ett behov av medieföretagen att tydligare profilera sig.
Riskerna med kampanjjournalistik är att den tränger undan annan journalistik eller att redaktionen blir för fäst vid kampanjen och att kampanjen därför överskuggar en mer nyanserad bild av verkligheten. Att de som ska granska istället blir berättelsens fånge och tappar det sunda förnuftet och att sanning och relevans får stå tillbaka. Det händer även att det som börjar som en granskning övergår till att bli en kampanj eller att en granskning kallas kampanjjournalistik av motståndare till granskningen eller dess slutsats. (Från Wikipedia)
No Comments