En timme med Alexander Bard (@Bardissimo)
En timme med Alexander Bard borde alla få, för det är bra och viktiga saker han har att säga om digitaliseringen.
Nu var det ju inte så att det var jag och Alexander som satte oss ner och pratade i en timme utan vi var väl ett hundratal som trotsat snöstorm och kommit till ett tidigt seminarie på mässan Personal & Chef 2017 ute i Kista.
Temat på Alexander Bards seminarie var ”Paradigmskiftet från massmedia till interaktivitet”. Ett enormt ämne som naturligtvis var svårt att klämma in på en timme (och kanske ännu svårare att korrekt summera i ett rappt blogginlägg).
Men, here it goes:
Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte från det som Bard kallar massmedia som inleddes på 1450-talet när Johannes Gutenberg uppfann tryckpressen till det som Internet möjliggjort idag, dvs interaktivitet.
Man pratar ofta om tre stora trender: Digitalisering, Globalisering och Urbanisering. Bard anser att det egentligen bara är digitaliseringen som är relevant. Globalisering följer liksom med i kölvattnet av digitaliseringen, en trend som kommer att fortsätta trots att protektionismen bubblar upp lite överallt just nu. Urbaniseringen som fenomen tillhör det gamla paradigmet, där arbetare skulle flockas till arbetstillfällen i urbana centrum. I det nya paradigmet är din fysiska placering irrelevant, då du med tillgång till Internet kan jobba där du är.
All förändring som skett de senaste 5 000 åren är driven av teknologi. Och i denna förändring är människan en konstant. Under denna period har vi haft olika paradigm, dvs världsbilder vi delar. Och eftersom människan är en konstant och obenägen till förändring behövs en ny modell innan vi kan släppa den gamla. I perioden mellan det gamla och det nya uppstår ofta kaos (kanske det vi bevittnar i vår omvärld just nu).
Paradigmen har, enligt Bard, med kommunikation att göra. Det inledande paradigmet kom med talspråket. Då kunde människan kommunicera med varandra och berättelser och kunskap kunde föras vidare från generation till generation. De äldsta i stammen var viktigast eftersom de satt på mest kunskap. När skriftspråket utvecklades och civilisationen uppstod tappade de äldre i relevans, då kunskap kunde antecknas och därigenom sparas och utvecklas av framtida generationer. När tryckpressen kom, dvs övergången till det rådande paradigmet, var protesterna enorma. Framförallt kyrkan protesterade högljutt eftersom de i stort sett hade monopol på att nedteckna historier och såg sin ställning hotad. I Frankrike ledde detta till att tryckpressen, förgäves, förbjöds under en period. (Ungefär som att lösa problemen med fildelning med förbud, kan stoppa kortsiktigt men är inte långsiktigt hållbar lösning). Effekten blev att priset på böcker föll kraftigt och blev därmed priset på kunskapsöverföring lågt, vilket ändrade maktbalansen i samhället. Idag har vi Internet som inte kostar någonting med potential att sammankoppla alla jordens individer (och maskiner) vilket driver oss mot det nya paradigmet.
Än har vi inget nytt system som vi människor kan ta till oss. Förändringen går bara fortare och fortare, förändringstakten idag är den långsammaste vi kommer att se på mycket länge. När kommunikationen demokratiseras, alla kan prata med alla (men få lyssnar) kommer det att skapa nya flockar för människor att söka tillhörighet i. Bard pratar om Nodelisering, som om jag förstår det rätt, innebär att i det kaotiska bruset kommer vissa att ta på sig ledartröjorna inom sina flockar och skapa noder dit folk söker sig. Dessa flockar är inte geografiskt betingade utan handlar mer om den interaktivitet man har i sina digitala nätverk.
När händer det?
Hur exakt detta nya paradigm kommer att se ut, när det inträffar eller vilket kaos det kommer föregås av står nog skrivet i stjärnorna.
Om man som jag lyssnar på många röster och läser mycket om digitaliseringen handlar det ofta om de stora teknologiska trenderna; det vill säga om saker som hur robotar kommer förändra arbetslivet, självkörande bilar, VR, AR, AI och kryptovalutor för att nämna några. Det intressanta med Alexander Bards och hans medförfattare Jan Söderqvist teorier är att de tar sin utgångspunkt i människan, dvs konstanten i ekvationen. Att förutspå hur den teknologiska utvecklingen exakt kommer att se ut är nästan omöjlig, men om man istället målar teknologiska utvecklingen med lite bredare penseldrag och studerar människan i denna förändring blir resultaten superintressanta.
Den nya boken ska visst komma ut om ett år ungefär, det ser i alla fall jag fram emot.
Digitaliseringen har så många olika nyanser att man måste söka information på många olika ställen. Ett bra sätt att lära sig mer är att prata med nya och gamla bekantskaper. Så om du vill fråga, diskutera eller bolla något så gör jag det gärna över en lunch eller fika, det är bara att höra av dig.
/Mikael Zillén
Founding Partner, Senior Consultant & Digital Specialist
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect on: 
| 
No Comments