Om aktiemarknaden i turbulenta tider (del 1)

Om aktiemarknaden i turbulenta tider (del 1)

Den senaste tiden har jag fått många frågor om hur aktiemarknaden fungerar och hur man ska kommunicera med investerarkollektivet i dessa turbulenta tider. Jag passade därför på att skriva detta  inlägg medan jag uppdaterade presentationen jag brukar använda när jag håller utbildning för börsbolag om Investor Relations och hur aktiemarknaden tänker, fungerar och agerar.

 

Jag har utifrån olika roller; som aktie- och derivatmäklare, daytrader och kommunikationsrådgivare, upplevt alla de kriser som Sverige och världen gått igenom under de senaste årtionden sedan den svarta måndagen i oktober 1987. Även om alla kriser skiljer sig åt så är corona-pandemin både exceptionell och helt unik.

 

Jag och andra som var med då har jämfört osäkerheten vi just nu upplever med hur det var den 11 september 2001. Vissa saker är desamma och andra skiljer sig åt. Den overkliga känslan som infann sig efter att det andra planet flög in i World Trade Center och då man förstod att det var någon form av attack, till tidpunkten när man förvisso inte visste vilka som låg bakom men att attacken var över är lite av densamma nu. Den stora skillnaden, även om den initiala skräcken lagt sig, är att nu vet vi vem ”fienden” är men vi har ingen aning om hur många ”flygplan” som finns kvar där ute och hur länge de kommer att flyga runt. Detta skapar en enorm osäkerhet, såväl för individen som för marknaden.

 

I nästa inlägg (del 2), som du kan läsa HÄR, kommer jag svara på några vanliga frågor och funderingar runt kommunikation och IR. Om du inte hittar just det du undrar över kan du mejla mig din fråga eller så kan vi boka ett digitalt möte eller telefontid.

 

I detta första inlägg  beskriver jag kort  några vanliga företeelser som även påverkar aktiemarknaden i normala tider, men extra mycket i de kristider som vi befinner oss i nu.

 

 

Om aktiemarknaden

Det första man måste komma ihåg är att bolag och aktier är två skilda ting. Det kan vara lätt att misströsta när marknaderna faller, men samtidigt måste man inse och förstå att det inte är någon kritik mot det enskilda företaget utan att kraftiga nedgångar tenderar att dra med sig alla aktier samtidigt.

 

Osäkerhet är någonting som investerare skyr som pesten. Och när omvärlden övergår från en långvarig högkonjunktur med i stort sett perfekt visibilitet till en pandemisk lågkonjunktur med den framtida utvecklingen inlindad i den tjockaste av dimmor kan osäkerheten knappast bli värre.

 

Det är många faktorer som samverkar när marknaderna faller. Nedan har jag lyft fram några saker som många pratar om och som sticker ut lite extra:

 

 

Svart svan

 
 

Svarta svanar

Med en extraordinärt lång börsuppgång i ryggen cirkulerade ett stort antal investerare nära utgången –redo att trycka på säljknappen. Många hade länge väntat på att en svart svan skulle dyka upp, men när coronaviruset dök upp på radarn tog det ett bra tag innan marknaden reagerade.

 

När man refererar till svarta svanar är det den teori som Nassim Taleb skrev om i boken ”The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable Paperback”. Teorin förutsätter att tre kriterier uppfylls för att det ska vara en svart svan: För det första är det oförutsägbart. För det andra att det har en enorm inverkan. Och för det tredje, efter att det har hänt kommer alla med en förklaring till det som gör att det verkar som om det faktiskt inte var slumpmässigt och kunde ha förutsagts.

 

Oavsett om coronaviruset var en svart svan eller inte, Nassim Taleb hävdar att det i själva verket är en vit svan, så är det som han säger att vi just nu ”are dealing with severe unknowns”. Och stor osäkerhet tenderar att skapa skräck i marknaden.

 

 

 

 

There is nothing to fear but fear itself – Franklin D. Roosevelt

I tider av stor börsturbulens brukar man ofta höra kommentatorer referera till att skräckindex, eller VIX-index, är onormalt högt. Vad man då avser är CBOE:s volatility index, det vill säga Chicago Board of Options Exchange index över volatiliteten. Volatilitet är ett begrepp inom finansvärlden för prisrörligheten hos aktier och andra finansiella tillgångar; ju mer det svänger desto högre volatilitet. Normalt stiger volatiliteten, och därmed VIX-index, när börserna faller kraftigt; alltså när skräcken tar över.

 

Nedan är två bilder där den översta visar hur VIX-index har utvecklats de senaste fem åren och där kan man tydligt se hur den senaste tiden sticker ut. VIX-index introducerades 1993, men i den nedre bilden har Bloombergs och BNP Paribas beräknat hur den skulle ha sett ut de senaste 100 åren.

 

VIX-index, Skräckindex

 

 

 

 

 

VIX-index, Skräckindex

 

 

Låt inte robotarna ta över

Även om man ofta brukar symbolisera aktiehandel med bilder från handlargolvet på NYSE, New York Stock Exchange, så sker en majoritet av handeln med hjälp av algoritmer. För några år sedan räknade investmentbanken JP Morgan med att cirka 10 procent av all aktiehandel handlade om ”stock picking”, det vill säga den traditionella handeln när en investerare köper eller säljer en specifik aktie baserat på egen analys.

 

Den stora ökningen av handel och sparande i Exchange Traded Funds (ETF:er) och indexfonder är en del av förklaringen men det finns även andra aktörer. För när skräcken sätter tänderna i oss vanliga investerare finns det en annan kategori aktiehandlare som slår klackarna i taket; högfrekvenshandlarna vars strategier helt styrs av algoritmer. Ett lysande exempel på detta är amerikanska Renaissance Technologies* vars fond Medallion fram till den 14 april hade stigit med 24 procent, varav nära 10 procent i mars. Deras investeringsfilosofi, och aktiehandel, är helt baserat på matematiska modeller.

 

Med så många ”aktörer” som det av naturliga skäl inte går att påverka gäller det att nå investerare av kött och blod, oavsett de är små eller stora, för att skapa likviditet och rörelse i sin aktie.

 

 

Likviditetsfällan

En viktig parameter för större investerare är hur mycket handel det är i en aktie, det vill säga hur mycket likviditet det finns. Orsaken till detta är ganska naturlig. Ju större förvaltat kapital desto större position krävs för att det över huvud taget ska vara någon mening att investera, och då måste man kunna komma in och ur en position utan att påverka marknaden i för stor utsträckning. Många mindre bolag faller just på denna parameter, och tyvärr tenderar likviditeten att minska i tider av oro.

 

 

Tvångsförsäljningar (Margin Calls) och algo-förstärkta rörelser

När marknaden, eller enskilda aktier, faller handlöst kan det trigga tvångsförsäljningar vilket ytterligare kan förstärka nedgångarna. Det handlar om investerare som har belånat aktieinnehav för att kunna öka upp sina positioner vilket i kraftig nedgång gör att marknadsvärdet sjunker så mycket att investmentbanken måste sälja för att undvika kundförluster.

 

Nu för tiden finns det högfrekvenshandlare även i aktier på de mindre listorna. När det blir stora rörelser kan dessa förstärka svängningarna, och om det dessutom är aktier med låg likviditet kan detta få stor effekt.

 

 

Detta vara bara några av de saker som investerarkollektivet pratar om just nu och som påverkar marknaden. För enskilda aktier kan det naturligtvis se annorlunda ut. I nästa avsnitt tar jag upp lite mer konkret hur man ska kommunicera med marknaden i dessa tider.

 

 

/Mikael Zillén, vd & Senior Rådgivare
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
ConnectTwitter%20button | LinkedIn button

 

*Jag kan varmt rekommendera boken ”The man who solved the market” om Renaissance Technologies och dess grundare Jim Simons om man vill veta mer om algoritmisk handel.

Missa inga inlägg, prenumerera!

* indicates required
No Comments

Post a Comment

*

%d bloggare gillar detta: