Om aktiemarknaden och Investor Relations i turbulenta tider

Box Communications rådgivning

Om aktiemarknaden och Investor Relations i turbulenta tider

Marknaden har skakat länge nu vilket bland annat innebär att många hör av sig med frågor om hur man kan eller ska kommunicera med investerarkollektivet i dessa turbulenta tider och hur aktiemarknaden fungerar. Extra utmanande är det för bolag som kanske redan från början hade det kämpigt att nå ut igenom bruset. I samband med att jag uppdaterade den presentationen jag brukar använda när jag håller utbildning för börsbolag om Investor Relations och hur aktiemarknaden tänker, fungerar och agerar så passade jag på att skriva detta inlägg.

 

Jag har utifrån olika roller; som aktie- och derivatmäklare, daytrader och kommunikationsrådgivare, upplevt alla de kriser som Sverige och världen gått igenom under de senaste årtionden allt sedan den svarta måndagen i oktober 1987. Även om alla kriser skiljer sig åt så är den nuvarande både exceptionell och helt unik; kriget i Ukraina, en pandemi som inte är helt utverkad än, supply-chain problematik, inflation och en ränteuppgång utan dess like. Ja, den här krisen har nästan allt.

 

Detta skapar naturligtvis en enorm osäkerhet om vart vi är på väg, och det gäller såväl för den enskilde individen som för marknaden i stort.

 

Texten är uppdelad i två avsnitt; den första delen berör marknadsföreteelser i allmänhet och i den andra delen svarar jag på några vanligt förekommande frågor och funderingar runt kommunikation och IR. Om du inte hittar just det du undrar över kan du mejla mig eller så kan vi höras på annat sätt. Mina kontaktuppgifter finns nedan.

 

Om aktiemarknaden

Det första man måste komma ihåg är att bolag och aktier är två skilda ting. Det kan vara lätt att misströsta när marknaderna faller, men samtidigt måste man inse och förstå att det inte är någon kritik mot det enskilda företaget utan att kraftiga nedgångar tenderar att dra med sig alla aktier samtidigt.

 

Osäkerhet är någonting som investerare skyr som pesten. Och när omvärlden övergår från en långvarig högkonjunktur med i stort sett perfekt visibilitet till en förväntad lågkonjunktur med den framtida utvecklingen inlindad i den tjockaste av dimmor kan osäkerheten knappast bli värre.

 

Det är många faktorer som samverkar när marknaderna faller. Nedan har jag lyft fram några saker som många pratar om och som sticker ut lite extra.

 

Information är allt

Det mesta som skrivs och beskrivs om Investor Relations tar sin utgångspunkt i större bolag noterade på de stora listorna. Frågor som hur ska man tänka när man interagerar med aktörer på köp- respektive säljsidan eller hur man ska hantera blankare eller aktivistinvesterare avhandlas ofta. Detta är frågor som förvisso kan bli aktuella någon gång men som är ganska irrelevanta om man känner att man inte når ut över huvud taget. För att uppnå en rättvisande värdering krävs att man åtminstone kan trumma upp tillräckligt intresse så att aktien håller en hygglig omsättningsnivå. Då gäller det att vara pragmatisk och inte tänka ”om vi bara levererar kommer aktiekursen att stiga”.

 

På lång sikt stämmer naturligtvis det men samtidigt krävs visibilitet för att investerarkollektivet ska få upp ögonen för just ditt bolag. Bara på svenska marknaden finns över 1000 noterade bolag och helt krasst är det så att den som inte syns, finns inte.

 

Likviditetsfällan

En viktig parameter för större investerare är hur mycket handel det är i en aktie, det vill säga hur mycket likviditet det finns. Orsaken till detta är ganska naturlig. Ju större förvaltat kapital desto större position krävs för att det över huvud taget ska vara någon mening att investera, och då måste man kunna komma in och ur en position utan att påverka marknaden i för stor utsträckning. Många mindre bolag faller just på denna parameter, och tyvärr tenderar likviditeten att minska i tider av oro. Även detta kan man naturligtvis påverka – det är skillnad på att någon gång då och då skicka ett pressmeddelande och att vara aktiv i olika kanaler som exempelvis Twitter eller i en företagsblogg.

 

”There is nothing to fear but fear itself” – Franklin D. Roosevelt

I tider av stor börsturbulens brukar man ofta höra kommentatorer referera till att skräckindex, eller VIX-index, är onormalt högt. Vad man då avser är CBOE:s volatility index, det vill säga Chicago Board of Options Exchange index över volatiliteten. Volatilitet är ett begrepp inom finansvärlden för prisrörligheten hos aktier och andra finansiella tillgångar; ju mer det svänger desto högre volatilitet. Normalt stiger volatiliteten, och därmed VIX-index, när börserna faller kraftigt; alltså när skräcken tar över.

 

Nedan är två bilder där den översta visar hur VIX-index har utvecklats de senaste fem åren och där kan man tydligt se att det under 2022 vara en hel del berg- och dalbana även om man inte når upp till den nivå som rådde under pandemins första veckor. VIX-index introducerades 1993, men i den nedre bilden har Bloombergs och BNP Paribas beräknat hur den skulle ha sett ut de senaste 100 åren.

 

VIX-index, Skräckindex

 

 

Låt inte robotarna ta över

Även om man ofta brukar symbolisera aktiehandel med bilder från handlargolvet på NYSE, New York Stock Exchange, så sker en majoritet av handeln med hjälp av algoritmer. För några år sedan räknade investmentbanken JP Morgan med att cirka 10 procent av all aktiehandel handlade om ”stock picking”, det vill säga den traditionella handeln när en investerare köper eller säljer en specifik aktie baserat på egen analys.

 

Den stora ökningen av handel och sparande i Exchange Traded Funds (ETF:er) och indexfonder är en del av förklaringen men det finns även andra aktörer. För när skräcken sätter tänderna i oss vanliga investerare finns det en annan kategori aktiehandlare som slår klackarna i taket; högfrekvenshandlarna vars strategier helt styrs av algoritmer. Ett lysande exempel på detta är amerikanska Renaissance Technologies* vars fond Medallion i genomsnitt har avkastat runt 40% de senaste 30 åren. Deras investeringsfilosofi, och aktiehandel, är helt baserat på matematiska modeller.

 

Med så många ”aktörer” som det av naturliga skäl inte går att påverka gäller det att nå investerare av kött och blod, oavsett de är små eller stora, för att skapa likviditet och rörelse i sin aktie.

 

*För den intresserade finns en mycket bra bok om Renaissance Technologies och dess grundare Jim Simmons som heter ”The man who solved the market” av Gregory Zuckerman.

 

Tvångsförsäljningar (Margin Calls) och algo-förstärkta rörelser

När marknaden, eller enskilda aktier, faller handlöst kan det trigga tvångsförsäljningar vilket ytterligare kan förstärka nedgångarna. Det handlar om investerare som har belånat aktieinnehav för att kunna öka upp sina positioner vilket i kraftig nedgång gör att marknadsvärdet sjunker så mycket att investmentbanken måste sälja för att undvika kundförluster.

 

Nu för tiden finns det högfrekvenshandlare även i aktier på de mindre listorna. När det blir stora rörelser kan dessa förstärka svängningarna, och om det dessutom är aktier med låg likviditet kan detta få stor effekt.

 

Detta vara bara några av de saker som investerarkollektivet pratar om just nu och som påverkar marknaden. För enskilda aktier kan det naturligtvis se annorlunda ut. Nedan tar jag upp lite mer konkret hur man ska kommunicera med marknaden i dessa tider.

 

Några frågor och svar

När aktiemarknaden går igenom skärselden kan det kännas som om det inte finns något att göra, i synnerhet när orsaken är en global kris. Självklart ska man vara öppen och transparent med hur verksamheten påverkas av alla omvärldsfaktorer, men vad mer kan man göra? Om det och lite annat svarar jag på i Q&A:n nedan.

 

Q: Är det ens någon mening att kommunicera när marknaden faller?

A: Det är alltid bra att kommunicera, oavsett hur marknaden går. I dessa tider när osäkerheten är otroligt hög och vi alla famlar i mörkret, inte minst investerarna, så är behovet av information extra stort. Många drar sig reflexmässigt undan vilket kan skapa utrymme för den som vågar kommunicera.

 

 

Q: När allt blivit ”billigare” hur sticker man ut i rean?

A: Det här är en viktig fråga som går i samma tema som ovan. Jag tror att många blir hemmablinda när marknaden faller och glömmer bort att man inte är unik utan att rean gäller de flesta aktier. Med andra ord så är den relativa värderingen mot andra aktier intakt. Det gäller att hålla ett högt och jämt flöde av information. En idé kan vara att göra lite översyn av er equity story/investment case eller kanske ta fram en FAQ, där varje förändring eller tillägg blir ett informationstillfälle.

 

 

Q: Likviditeten i vår aktie är betydligt lägre än tidigare, vad kan vi göra?

A: I inlägget ”Aktiekurs och visibilitet – hänger det ihop?” som vi publicerade förra året refererade vi till forskning som visar att ökad visibilitet gynnar aktiekursen. Så här skrev vi då och det gäller i allra högsta grad även just nu: ”Men hur ökar man visibiliteten? Det gäller att utnyttja alla kanaler. För även om mediebruset aldrig varit högre (och det lär inte minska), så har möjligheterna att nå ut med sina budskap och berättelser genom egna kanaler aldrig heller varit bättre.”

 

 

Q: Vilka kanaler ska man använda?

A:  Man kan naturligtvis göra mer i de kanaler man redan är aktiv i. Hemsidan är navet för all kommunikation och ett bra första steg kan vara att göra en översyn av hur väl budskapen stämmer överens med nuläget och se över hur den tillgängliga informationen ser ut. Om man fokuserar på investerare är IR-webben extra viktig.

 

För att verkligen bryta igenom bruset måste man våga testa nytt. Försök få med så många som möjligt i organisationen på tåget. Arbeta med det skrivna ordet, bilder, film och poddar med mera. Vi har länge propagerat för att vd gärna ska finnas i de digitala kanalerna, men det finns naturligtvis fler människor att visa upp och fler berättelser att förmedla.

 

Många bolag har redan i dag en närvaro på LinkedIn, men jag skulle verkligen rekommendera att få i gång ett Twitter-konto. LinkedIn är bra men Twitter är mer realtid, och det är också där man bäst når investerare och medier. Så här sa nyhetsbyråerna Direkt och Finwire redan för några år sedan om hur de använder Twitter i sin rapportering.

 

 

Q: Hur ska man tänka om MAR och digital kommunikation

A: Det finns en lite för stor rädsla för att trampa snett i ”MAR-träsket”, vilket tyvärr riskerar att bli kontraproduktivt när det kommer till transparens. Det som oroar de flesta tror jag är att delge information som man inte anser vara insiderinformation, men som sen får en väsentlig inverkan på aktiekursen. Den inställningen riskerar att bli ett moment 22 i informationsgivningen; vi kommunicerar så lite som möjligt så att vi inte riskerar att göra något fel vilket i sig kan göra att den låga frekvensen av information kan skapa oförutsedda rörelser i aktien (eller ännu värre hamnar under investerarnas radar).

 

Om man i stället återkommande delar med sig av information är risken liten att en mindre händelse skapar stort brus, men däremot ökar sannolikheten att när man verkligen har något viktigt att förmedla är man på radarn hos ett större antal investerare.

 

För mer om IR-arbete i osäkra tider går det även bra att lyssna på Cision IR & Corpscomm podd som jag var med i dagen innan Ryssland invaderade Ukraina.  Tankarna som lyfts i programmet kring hur IR-arbetet kan bedrivas när börsen skakar är dock fortsatt aktuella.

Den finns att lyssna på här: https://www.cision.se/artiklar-och-tips/podcasts/ir-arbete-i-osaekra-tider/

 

 

 

Om du känner att du vill veta mer eller behöver ett bollplank, kontakta mig gärna:

 

/Mikael Zillén, vd & Senior Rådgivare
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
ConnectTwitter%20button | LinkedIn button

 

Prenumerera!

* indicates required
No Comments

Post a Comment

*

%d bloggare gillar detta: