”Vem läser pressmeddelanden?” – i ett sammandrag

”Vem läser pressmeddelanden?” – i ett sammandrag

Vårt seminarium om pressmeddelanden med Lars Östlund, chefredaktör på Nyhetsbyrån Direkt, som huvudtalare gav mycket matnyttig information om hur nyhetsbehandlingen går till innan och efter ett pressmeddelande publiceras. Bland annat finns det ”nyhetstoppar”, då det är vanligt att många bolag samtidigt publicerar nyheter. Dessa toppar inträffar oftast på hel- och halvtimmar och framförallt innan börsen öppnar. För att uppnå ett bättre genomslag av nyheten kan det därför vara en god idé att istället skicka ut ett pressmeddelande kvart i eller kvart över klockslag.

Tydlighet och tillgänglighet

Lars lyfte fram två ledord i samband med pressmeddelanden: tydlighet och tillgänglighet. Då långt ifrån alla branscher och verksamheter är lätta att förstå för en utomstående, var hans råd att skriva så tydligt och begripligt som möjligt för att öka sannolikheten att en journalist plockar upp nyheten. Eftersom det är lätt att bli hemmablind var Lars råd att utnyttja externa ögon för att säkerställa att målgruppen förstår kommunikationen. Han betonade också vikten av att vara tillgänglig för kommentarer och frågor i anslutning till publiceringen. För journalisterna är pressreleasens publicering inte slutet på processen utan det är snarare där det börjar. Att inte vara tillgänglig och kunna svara på frågor i samband med en publicering innebär oftast att nyheten stannar som endast ett pressmeddelande.

Ökad försiktighet

En trend i bolagens agerande är tyvärr en ökad försiktighet i uttalandena på grund av osäkerhet om tolkningen av gällande regelverk. Självklart är det viktigt att kommunicera eventuellt kurspåverkande nyheter via pressmeddelanden, men rädslan för disciplinära åtgärder från börsens övervakning får inte hindra företrädare för bolaget att tala med journalister om redan känd information.

Brofäste

Det är också viktigt att försöka etablera ett ”brofäste”, dvs en personlig kontakt med journalisterna. Framförallt för mindre bolag, som normalt inte syns på journalisternas ”radarskärmar”, kan en sådan kontakt innebära en ökad sannolikhet för ytterligare publicitet. En annan möjlighet är också att uppvisa något lite exceptionellt siffermässigt, till exempel av typen hög tillväxt, hög lönsamhet eller prognosförändringar. Om siffrorna lyfts upp i rubriken, ökar möjligheterna ytterligare att få dem uppmärksammade. Som nyhetsbyrå med inriktning på finansiell information, är Direkt generellt främst intresserad av ”siffernyheter”.

Robotar

En relativt ny företeelse är datoriserade avläsningssystem, så kallad parsing. Dessa läser automatiskt av pressmeddelanden, inte minst de finansiella rapporterna, som sedan styr den datoriserade handeln med hjälp av avancerade algoritmer baserade på nyckelord och siffror. Hela denna kedja av automatisk hantering tar inte mer än några nanosekunder. Avläsningssystemen är programmerade efter rapporternas historiska struktur med tabeller och information och en strukturförändring av rapporten kan få stora konsekvenser. Systemen läser inte bara av pressreleaser, utan även sociala medier som Twitter och bloggar. Mot bakgrund av den allt snabbare hanteringen av nyheterna, är det viktigt att vara så snabb som möjligt med att korrigera eventuella fel eller missförstånd som kan uppkomma. Ju längre tid som går innan dessa rättelser görs, desto fler ringar på vattnet har hunnit uppstå och desto svårare blir det att rätta till.

Sist men inte minst

Slutligen kan vi inte nog poängtera vikten av att tänka långsiktigt och ha en väl genomarbetad mediestrategi samt att målgruppsanpassa informationen för att få ut mesta möjliga av bolagets nyhetsflöde.

No Comments

Post a Comment

*

/* ]]> */