Lex-Bonnesen: Peka inte med hela handen om du inte har på fötterna!

Många blev förvånade över domen som Svea hovrätt levererade i målet mot Swedbanks tidigare vd, Birgitte Bonnesen. En av dem som reagerade var finansmannen Christer Gardell, som sa till TT att detta kan driva upp vd-lönerna och att han tror att det även kan bli svårare att få börs-vd:ar att prata i framtiden. Han menar att vi kan förvänta oss fler svar i stil med ”inga kommentarer” när media ställer frågor.

– Samtliga företag studerar nog domen ordentligt för att riskminimera kommunikationen med marknad och media, skrev Christer Gardell till TT.

Jag håller med Gardell om att det finns en risk att ledande befattningshavare i högre utsträckning kommer att ducka förfrågningar från media framöver. Men med det sagt vore det en olycklig utveckling, både för att det begränsar börsbolagens transparens och för att den klassiska ”inga kommentarer” riskerar att väcka fler frågor än den besvarar.

Jag tror att det är viktigt att sätta "Lex-Bonnesen" i en kontext. Hon fälldes för två intervjuer, en i Svenska Dagbladet och en i TT.

Så här sa Bonnesen till SvD 2018:

Ni har gått igenom era transaktioner med Danske Bank 2007–2015, vad hittade ni?

– Ja. Vi hittade ingenting. Vi har gått igenom alla kunder som var med i mediernas rapportering om Danske Bank och ingen av dem är, eller har varit, kunder i Swedbank. Inte en enda.

Är inte det konstigt?

– Nej, det är inte ett dugg konstigt. Alla de där kunderna är väldigt non-resident. De har inte haft någon verksamhet i Estland. Det är inte konstigt att de inte fanns hos oss.

Ändå varnade myndigheterna i Lettland och Litauen Swedbank för brister i arbetet med att förebygga penningtvätt, 2016 respektive 2017.

Ni har 3,3 miljoner kunder i Baltikum, hur vet ni exakt vad de gör?

– Vi följer upp vårt kundregister hela tiden. Vi delar in i riskklasser och uppdaterar en gång om året. Så vi har koll på om kunderna ändrar beteende. Om ett utländskt bolag slutar tillverka i Estland upptäcker vi det direkt.

Kan ni garantera varenda enskild transaktion?

– Det är det som är målet, att du kan fånga ett avvikande beteende. När jag senast var i Litauen ringer de från banken och säger att ”nu är ditt kort spärrat, det har använts i Litauen”. Då hade jag inte varit i Litauen på ett år.

Vad säger du om Danske Banks penningtvätt?

– Jag vet inte vad jag ska säga. Det är jättetråkigt. Det har gjort att Estland ifrågasätts på ett helt onödigt sätt.

Och till TT:

Men ni har inte sett något mer i Baltikum?

Nej, vi har inte det

Hur säker kan du vara på att ni inte har några otvättade bykar i Baltikum? (

Med hela det som kommit upp i den här danske historien kan jag vara helt säker, vi har gått igenom allting.

Kategoriska svar utan brasklapp

Utöver det faktum att det fanns en intern rapport hos Swedbank som indikerade stora transaktionsflöden, hade det varit rimligt för Bonnesen att lägga in en brasklapp i alla hennes uttalanden. Vi pratar trots allt om en kundstock på 3,3 miljoner konton, på en marknad där det redan hade uppdagats stora problem med penningtvätt. Hade hon bara lagt till en fras som ”såvitt vi vet idag” eller något liknande, hade hon skapat utrymme för risken att något oväntat skulle kunna dyka upp.

En vd kan inte veta alla detaljer

Att säga ”inga kommentarer” riskerar som sagt bara att öka medias intresse. Självklart ska man vara transparent, men det innebär också att man kan erkänna att man inte har koll på exakt alla detaljer i ett ärende. Även om jag inte har full insyn i Bonnesens situation, hade ett uttalande i stil med ”vi håller på att vända på alla stenar och såvitt vi vet just nu har vi inte…” varit mer försiktigt. Det hade möjligtvis påverkat aktiekursen kortsiktigt, men samtidigt gjort hanteringen bättre på lång sikt.

Kontext är avgörande

Swedbank var den största finansiella institutionen i Baltikum. Det var bevisat att det fanns omfattande penningtvättsproblem i andra banker. Med tanke på hur organiserad brottslighet verkar ligga steget före, hade det rimliga varit att lägga in en tydlig brasklapp om detta.

Slutsatsen är att om man inte sitter på all fakta, så säg det, och även om man tror sig veta sanningen fullt ut, är det bäst att ändå lägga in en brasklapp. Men i övrigt kan man fortsätta på samma sätt som tidigare.

Ärendet kommer nu sannolikt överklagas till Högsta domstolen och med tanke på dess unika karaktär är det nog inte omöjligt att de tar upp det. Så även om sista ordet ännu ej är sagt så anser jag att denna dom inte ska få några större konsekvenser. På samma sätt som man bör vara försiktig med att garantera framtida skeenden bör man alltså även vara försiktig med att uttala sig för kategorisk om svåröverskådliga historiska händelser. Transparens och sanningar håller i alla lägen.

För övrigt kan jag även rekommendera en tidigare text: Allting kommunicerar – En vd guide till strategisk kommunikation

För mer information, kontakta:

/Mikael Zillén, Senior Rådgivare & bollplank
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect:  |