Några tankar om: Svenskarna och sociala medier
Var i förra veckan på ett event arrangerat av Cision där Internetstiftelsen i Sverige (IIS) gav en förhandstitt på rapporten om svenskarnas sociala medievanor. Denna rapport utgör en mindre del av den mer omfångsrika rapporten svenskarna och Internet som publiceras i november. Användandet av sociala medier fortsätter att öka, framförallt det dagliga användandet. Det totala användandet verkar dock plana ut straxt under 80 procent. Det var mycket matnyttigt i rapporten, men i synnerhet tre saker fick i alla fall mig att höja på ögonbrynen.
Att Twitters användarsiffror minskar är i sig ingen jättenyhet, bolaget kämpar ju med näbbar och klor för att skapa relevans igen. Men att ett socialt medium för första gången minskar kan å andra sidan vara ett tecken på alltmer mogen och mättad marknad med tydligare segmentering som följd.
- Snapchat
Ett tecken på segmentering är Snapchats oerhörda styrka i de yngsta målgrupperna. Detta har det förvisso gått att läsa om tidigare och samma utveckling sker även på andra marknader. Med det är också första gången på länge som någon petar ner Facebook som ledande kanal.
- Nyhetskälla
Ungdomar i åldern 16–25 år anser att Facebook är viktigare än traditionella medier (tv, radio, dagstidningar) när det gäller som källa för information. Att information sprids genom nya kanaler är i sig heller inget nytt och det gäller för alla målgrupper, men det ställer naturligtvis höga krav på förmedlaren.
Med en penetration på runt 80 procent är det inte konstigt att marknaden för sociala medier börjar bli mättad med efterföljande segmentering och utslagning. Twitter, som anses vara ett problemföretag, har drygt 300 miljoner aktiva användare och beräknas omsätta cirka 2,6 miljarder dollar 2016. Det är klart att deras tillväxt har avstannat och de ser inte ut att kunna bli den infrastrukturspelare som Facebook är, men få lär lyckas med detta. Samtidigt som Twitter har problem med troll och allmänna påhopp är det också en ”ocensurerad” kanal till skillnad mot till exempel Facebook. Om Twitter kan lösa den problematiken har man definitivt en stark nisch position.
Snapchat å andra sidan växer så det knakar, i de yngre målgrupperna. De har naturligtvis ytterligare tillväxtambitioner men frågan är om de kan migrera upp i åldrarna, kommer följa sina befintliga användare i den takt de blir äldre eller bli kvar som en inkörsport i de sociala medierna. Man kan dock vara säker på att Facebook inte lär sitta still i båten utan vill återta sin hegemoniska ställning bland de yngre och samtidigt växer nya sociala medier fram bland de yngre, som exempelvis musical.ly. Snapchat förväntas börsnoteras 2017 vilket både kan öppna för bud men också ge bolaget de finansiella musklerna att utmana Facebook.
Att primära nyhetskällor flyttar från de traditionella medierna till de nya är en utveckling som pågått länge. Även om undersökningen inte kan avgöra om det är de traditionella medierna som står för rapportering i de sociala kanalerna, finns det uppenbara demokratiska risker när rapportering riskerar att bli subjektiva partsinlagor. Med den misstro många människor har gentemot etablissemanget har nätet och de sociala kanalerna skapat disruptiva politiska rörelser som förut inte var möjliga. Det här är en utveckling som är spännande och oroande på samma gång då det i bästa fall kan ge mer upplysta människor men i sämsta fall utmana de demokratiska systemen. Vi lär få återkomma till detta.
På tal om att Twitters problem kanske är mer tillväxtrelaterat än annat är ett uttalande från en av Twitters tidiga investerare och flitiga försvarare, Chris Sacca. Sacca är grundare av VC-fonden Lowercase Capital och lär nyligen ha sagt:
”I don’t own as much Twitter stock as I used to cause I’m not an idiot, but I’m enough of an idiot to own more than I should”.
Några frågor?
/Mikael Zillén
Seniorkonsult & Digital Specialist
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect on: 
| 
No Comments