Om inte Elon Musk platsar i offentligheten, vilken företagsledare gör det då?

I en ledartext publicerad i Dagens Industri den 13 augusti 2024, med rubriken ”Musk och Trump – en destruktiv politisk duo”, skriver Henrik Westman att vi behöver fler företagsledare i politiken, men uppenbarligen inte sådana som Elon Musk eller Donald Trump. När dessa två har med varandra att göra, kan det tydligen få ödesdigra konsekvenser.

Både Trump och Musk är personer som media ”älskar att hata”. Trump har haft den rollen i över ett decennium, medan Musk sakta men säkert har intagit den platsen i takt med att hans förmögenhet vuxit – och inte minst efter hans förvärv av dåvarande Twitter. Att Musk sedan har valt att gå över till den "onda sidan” har inte gjort saken bättre.

Man kan tycka vad man vill om Musks sätt att kommunicera på X, vilket är hela poängen med yttrandefriheten. Men det faktum att Elon Musk i denna valcykel har valt att publikt ge sitt stöd till Donald Trump gör honom inte till en olämplig företagsledare i offentligheten. Med ett sådant resonemang kommer vi aldrig få företagsledare som vågar lyfta obekväma sanningar publikt, och det är väl ändå det som behövs, inte ja-sägare som följer strömmen.

”Vad fan får vi för pengarna”

Ett svenskt exempel på en företagsledare som vågade sticka ut hakan är Leif Östling. Efter att han yttrade de numera bevingade orden ”vad fan får vi för pengarna” blev han offentligt kölhalad och fick bland annat lämna uppdraget som ordförande för Svenskt Näringsliv. Sedan dess har det blivit uppenbart för de flesta att det finns ett massivt läckage av skattemedel i den offentliga förvaltningen, både genom ineffektivitet och ett utbrett fusk i bidragssystemen. Hade man valt att lyssna på Leif Östling i stället för att ”cancellera” honom, kanske vi hade fått en snabbare översyn av systemen.

I samband med Elon Musks förvärv skrev jag den 22 november 2022 en replik i Dagens Industri med rubriken ”Elon Musk kanske är sociala mediernas räddare?”. Frågan är lika befogad idag som den var då. Det är uppenbart att alla sociala medier har problem, allt från att den kinesiska staten eventuellt styr TikToks algoritmer till att desinformation sprids.

Många av dessa problem fanns såklart innan Musk köpte Twitter, och han har sedan förvärvet inte lyckats lösa alla brister, men det verkar pågå ett ständigt förbättringsarbete (som i alla fall jag märker av). Många var kritiska till att han genomförde stora personalneddragningar initialt, särskilt när han drog ner på modereringspersonal – något som sedermera har ersatts med ”community notes”, användargenererade flaggningar och kommentarer. Dessutom har det varit mycket diskussioner kring att Musk efter övertagandet tillät tidigare avstängda konton att komma tillbaka på plattformen, bland annat den tidigare presidenten Donald Trump. Men det har varit mindre uppmärksamhet kring de så kallade ”Twitter Files”, som visade hur den tidigare ledningen på uppdrag av och i samarbete med amerikanska myndigheter tystade olika meningsmotståndare.

Oavsett var man står politiskt, kan man se samtalet mellan Musk och Trump på X nyligen – som enligt Westman var ”småputtrigt” – som ett ärligt försök att genom ett livesänt långformat ge en närmare inblick i hur Trump resonerar i olika frågor och som ett sätt för Musk att övertyga sina följare att i likhet med honom stödja Donald Trump. Yttrandefrihet med andra ord. Att Donald Trump återigen började skriva inlägg på X i samband med samtalet var nog en extra fjäder i hatten för Musk.

Företagsledares roll i offentligheten

Det är väl just ledartexter i linje med den ovan nämnda som får företagsledare att avstå från att vädra sina åsikter i offentligheten, om de inte går i linje med det accepterade narrativet. Jag har under lång tid propagerat för att börs-vd:ar ska bli mer publika med vad de tänker och tycker om olika frågor. Det var en av anledningarna till att vi på Box Communications under tio års tid identifierade, rankade och lyfte fram de svenska börs-vd:ar som vi ansåg vara ledstjärnor i den digitala omställningen, där vi använde närvaro på Twitter som måttstock. Anledningen till att vi använde Twitter var för att det är den digitala mötesplats där många av samhällets viktigaste aktörer inom politik, media, investeringar och näringsliv återfinns. Enligt de vinnarintervjuer vi gjorde under åren vet vi att vd:arna ansåg att fördelarna var många och nackdelarna få. Samtidigt är det få som är frispråkiga om ämnen som går utanför de verksamheter de leder. Och i den polariserade miljö vi lever i krävs det kanske att man är ekonomiskt oberoende för att våga säga vad man egentligen tycker, och det är synd.

För mer information, kontakta:

/Mikael Zillén, Senior Rådgivare & bollplank
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect:  |