Hur mycket kostar Investor Relations?

Det kan tyckas vara en konstig, och sannolikt felställd fråga, bättre hade kanske varit: vilket värde skapar Investor Relations?

Investerarrelationer, IR eller Investor Relations ses ofta som någonting nödvändigt ont, förutom när det vankas behov av nytt kapital. Problemet är ju att man aldrig vet när det behovet uppstår, kapitalbehov kan ju uppstå såväl i en nödsituation som vid förvärvsmöjligheter. Men oavsett tidpunkt blir kostnaden för kapital en funktion av det förtroende man som bolag åtnjuter på marknaden.

Så oberoende om kapitalbehovet är nödvändigt för kortsiktig överlevnad eller finansiering av fortsatt tillväxt, dvs utifrån styrka eller svaghet, så kommer ett högt förtroende vid det tillfället, allt annat lika, leda till lägre kapitalkostnad än om det motsatta råder.

Därför bör arbetet med Investor Relations ses som värdeskapande över tid och inte som en ”quick-fix”.

One size does not fit all

IR är naturligtvis ingen exakt vetenskap, vilket kan symboliseras av att många börsbolags nämner att deras syfte med sitt IR-arbete är att uppnå en rättvisande värdering. En högst subjektiv bedömning.

Det finns dock en mängd olika aktiviteter som man kan lägga ner mer eller mindre resurser på och det som fungerar för den ene fungerar inte nödvändigtvis för den andre.  Dessutom är det många faktorer som spelar in i hur lätt det är att nu ut med sina budskap; som exempelvis bolagets storlek, analytikertäckning eller inte, vilken bransch man verkar inom, vilken lista man är noterad på och hur karismatisk bolagets vd är för att nämna några. För att nå ut och bygga förtroende krävs såväl en tydlig strategi som ett visst mått av pragmatism.

Ökenvandring i de bortglömdas dal

Det kraftiga inflödet av nya bolag de senaste åren i kombination med hur digitaliseringen har möjliggjort handel på i stort sett världens alla börser gör att konkurrensen om uppmärksamhet är hårdare än någonsin. Bortsett från några sporadiska mejl från enstaka aktieägare som alltid efterfrågar mer information kan övergången från uppmärksamheten man får när man är inne i en noteringsprocess till vardagen som ett noterat bolag kännas som en lång ökenvandring. Till en början kan det nog kännas bra, men efter ett tag inser man vikten av en långsiktig berättelse och ett kontinuerligt flöde av information.

Regelverken kring kommunikation kan även skrämma en del och ”business as usual” kan innebära att det blir lång tid mellan pressmeddelanden och ny information, vilket kan resultera i minskat intresse, minskad omsättning i aktien och fallande aktiekurs. I denna ökenvandringen kan det vara lätt att börja lova för mycket.

Frestelsen att lova för mycket

Eftersom aktier prissätts baserat på förväntningar om det som komma skall kan utfästelser om den framtiden utvecklingen få stor inverkan på aktiekurser. Få svenska bolag lämnar finansiella prognoser för kommande perioder, ofta av rädsla för att behöva vinstvarna, men att göra utfästelser som inte går att kvantifiera men som försöker måla upp en positiv bild om framtiden kan vara lockande att ta till. Men det är oftast en kortsiktig strategi som förvisso kan var lyckosam en eller annan gång, men sällan i det långa loppet. Då är det bättre att ha en genomarbetat och konsekvent IR-strategi att falla tillbaka på. Eller som Warren Buffett sagt ”Det tar 20 år att bygga upp ett rykte och fem minuter att förstöra det. Om du tänker på det, kommer du att göra saker annorlunda.”

Vad kan man då göra

Marknaden förändras snabbt, man kan säga att vi gått ifrån det som kallas kvartalskapitalism till realtidskapitalism, där lagstiftning som MiFIDII och digitaliseringen skapar nya utmaningar och möjligheter. Huvuddelen av verktygslådan har dock inte nämnvärt förändrats under lång tid, och de vanligaste verktygen är:

• Årsredovisning
• Kvartalsrapporter och eventuella telefonkonferenser
• Pressmeddelanden
• IR-webb
• Kapitalmarknadsdagar
• Investerarpresentationer
• Analyser/sponsrade analyser

Hur mycket tid och resurser man väljer att fördela på ovanstående beror naturligtvis på vilka förutsättningar man har. Historiskt sett så har årsredovisningen tagit en stor del av kakan, och det finns många goda anledningar till detta, men om man har svårt att nå ut så kanske man bör prioritera annorlunda.

Några ovanliga aktiviteter, men som kan vara väldigt effektiva i den digitaliserade värld vi lever i, är:

• Sociala medier
• Vd/ledningsblogg

Precis som ovan handlar det om vilka resurser man har. Som exempel behöver inte en blogg sprids ut på hela ledningsgruppen, med stöd av spökskrivare, inte ta allt för mycket resurser i anspråk.

Så hur mycket kostar det?

Det går naturligtvis inte att ge ett entydigt svar på den frågan och dessutom är en viktigare fråga vad vill ni uppnå?

Om du undrar mer över fördelning av kostnader, vad man göra eller annat IR-relaterat så är det bara att höra av dig. Det kostar i alla fall ingenting!

/Mikael Zillén, Grundare & Senior Rådgivare
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect:  |