Vad betyder estimatbojkotten för börsbolagen?

Det är inget konstigt att införandet av MiFID II där exekvering separerades från analys skulle få ett antal följdeffekter. Att analyshusen därigenom skulle ha svårt att få ekonomi att följa samma antal bolag som tidigare var högst troligt, och att detta i sin tur skulle leda till att fler aktörer börjar

de erbjuda företagsfinansierade analyser låg också i korten. Att en annan indirekt effekt skulle bli att analyshusen/investmentbankerna slutar dela med sig av sina prognoser till tredje part var kanske inte lika uppenbart men är ändå fullt rimligt, i synnerhet om de ser ett större värde i att paketera in detta som ett exklusivt erbjudande till sina kunder istället för att dela med sig som man tidigare gjort.

I gårdagens Dagens Industri kunde man läsa att ett antal svenska investmentbanker (Handelsbanken, Carnegie, ABG Sundal Collier och SEB) har slutat leverera in sina prognoser till aktörer som sammanställer marknadens konsensusestimat.

För många investerare kommer det naturligtvis att bli svårare att avgöra hur väl rapportutfallen stämmer överens med analytikernas förväntningar, men hur kommer börsbolagen påverkas?

Undersökningen vi nyligen genomförde på Twitter och skrev om i ”Vem äger börsbolagens berättelse” visade att efter börsbolagen själva (61 procent) ansåg 20 procent att investmentbankerna/analytikerna äger börsbolagens berättelse. På tredje plats med 13 procent kom sociala medier och traditionella medier hamnade sist på 6 procent.

En sannolik konsekvens av investmentbankernas/analytikernas agerande är de kommer få mindre inflytande över börsbolagens berättelse, den stora frågan är om bolagen tar tillbaka initiativet eller om aktörer i sociala medier får ännu större genomslag.

Minskad analytikermassage

En uppenbar konsekvens för börsbolag som blir utan konsensusestimat är att man slipper problematiken med att massera analytiker som ligger fel i sina antaganden. Å andra sidan kan bolag som fortfarande har konsensusestimat, men med ett färre antal analytiker, hamna i situationen att estimat som avviker rejält får större genomslag. Vilket antingen gör estimaten irrelevanta eller gör att analytikermassagen blir ännu viktigare.

Bättre eller sämre än väntat

På rapportdagen är ett det mycket vanligt att media brukar referera till om resultaten var bättre eller sämre än väntat. Samtidigt säger inte detta särskilt mycket om hur aktiekursen kommer att gå, de brukar nämligen styras av så kallade ”whisper numbers”, dvs marknadens inofficiella förväntningar som tar hänsyn till fler och nyare faktorer än analytikernas prognoser. Det är ju inte allt för sällan man hör att rapporten kom in x procent under analytikernas förväntningar, men aktien handlas just nu på plus y procent.

Vinstvarna eller inte?

Även om analytikernas prognoser och spådomar inte ska ligga till grund för om ett bolag behöver vinstvarna eller inte, utan det är om det finns en större avvikelse från det bolaget tidigare kommunicerat, är det nog många som ser just stora avvikelser från konsensus som en anledning till att vinstvarna.

En tänkbar följd skulle därför kunna bli att vi kommer se färre vinstvarningar på kvällar och helger framöver.

Några snabba slutsatser:

Att finansbranschen ser över sin affärsmodell är ganska naturligt, på samma sätt som den artikel i Dagens Industri jag refererar till ovan numera ligger bakom en betalvägg, försöker finansbranschen hitta nya sätt att ta betalt i spåren av MiFID II och digitaliseringen.

För bolagen kan det naturligtvis vara en tråkig utveckling, i synnerhet för mindre bolag som riskerar att se intresset för dess finansiella instrument minska. Men precis som jag skrev nyligen är de kommunikativa möjligheterna oändligt mycket större nu än någonsin tidigare.

Bolag kan lämna egna prognoser, även om det innebär att man ibland kommer att behöva vinstvarna eftersom framtiden alltid innebär osäkerhet (Titta bara på hur mycket analytikernas prognoser kan förändras över ett år).

Det kommer inte bli lika många kommentarer om att något var bättre eller sämre än konsensus, men frågan är om det spelar någon större roll.

I slutänden är detta ännu en möjlighet för börsbolagen att ta större makt över sin kommunikation. Om det inte är aktuellt att lämna prognoser kan det vara dags att börja våga doppa tårna i de sociala medierna och dra nytta av alla de kommunikativa verktyg som finns idag i form av kanaler och genom att använda ljud, film och text på ett nytt sätt för att skapa en bättre bild av bolagets framtida möjligheter och utmaningar.

Om bolagen blir bättre på att kommunicera kommer det i långa loppet gynna långt fler än en den relativt snäva krets av investerare som nu blir utan konsensusestimat.

Vad tycker du?

/Mikael Zillén, Grundare & Senior Rådgivare 
+46 762 13 00 40 | mikael.zillen (@) boxcomm.se
Connect:  |