Låt inte budskapsplattformen bli en skrivbordsprodukt!
Jag har många gånger tidigare skrivit om budskapsplattformen, bland annat i inläggen ”Budskapsplattformen, grunden för all kommunikation” och ”Budskapsplattformens ABC”, och är en förespråkare av att regelbundet gå igenom hur väl budskapen är anpassade för den nuvarande situationen. En form av GAP-analys över sina budskap skulle man kunna säga.
En gång i tiden kunde ens budskap överleva under en väldigt lång tid, vilket naturligtvis är eftersträvansvärt även nu, men i dagens föränderliga värld tenderar även budskap att snabbt bli obsoleta. Om man inte gör rätt från början eller kontinuerligt gör en inventering riskerar budskapsplattformen att bara bli en skrivbordsprodukt där de en gång så effektiva budskapen riskerar att spreta och skapa mer problem än nytta.
Ta budskapen utanför konferensrummet
Ett vanligt steg när man tar fram en ny budskapsplattform, eller gör en översyn av en befintlig, är välplanerade workshops och budskapsövningar. En risk med detta förfarande är att man kan tendera att bli väldigt teoretisk i produktionen av nya budskap. Det som låter bra inom fyra väggar i ett konferensrum kan kännas verklighetsfrånvänt och lamt i en annan kontext. Ett sätt att lackmustesta budskapen är att låta större delar av organisationen vara en del av framtagandeprocessen, kanske inte i varje steg men vid utvalda milstolpar. Alla ska ju vara med på tåget när de väl ska sjösättas och utan bred acceptans, ja då riskerar det att inte bli mer än vackra ord.
Även om det skrivna ordet ligger till grund för mycket av den kommunikation man som företag gör på daglig basis bör man på ett strukturerat sätt identifiera såväl målgrupper som kanaler man kommunicerar igenom och rangordna dessa utifrån genomslag.
Kanalerna blir bara fler och målgrupperna finns överallt
Även om man så långt det går försöker att ta fram budskap som är kanaloberoende måste man nog inse att det till exempel kan vara svårt att överföra bra skriven text till ljud eller rörligt material. Och även om er organisation i dagsläget inte utnyttjar kanaler baserat på just rörligt och ljud, så är det nog ställt utom allt tvivel att dessa kommer att bli allt viktigare bärare av budskap framöver. Av den anledningen är det viktigt att man redan vid frammejslandet av nya budskap funderar på hur de kommer fungera i exempelvis en employer branding-film.
Det som känns naturligt att skriva och läsa kanske inte fungerar alls i alla kanaler. Dessutom når man numera fler målgrupper i samma kanaler vilket gör att budskapen måste fungera på ett bredare sätt än tidigare.
Hisspitchen är ett bra test
Ofta tar man fram en hisspitch i samband med budskapsplattformen, men om du går till dig själv hur bra sitter den i verkliga livet när det verkligen gäller? En anledning är förstås att man allt för sällan övar på sin hisspitch, men en annan kan vara att den aldrig satt från början.
Det viktiga med budskapen i hisspitchen, precis som för alla andra budskap, är att de bottnar i det ni gör. Det ska inte beskriva det ni vill vara utan det ni faktiskt är, den äkta varan premieras varje gång. Det är bara att titta på vilka politiska företrädare som vinner mark just nu, det är de som är äkta, tydliga och som bottnar i det de säger.
Om man lägger ner en massa tid och resurser på att ta fram en budskapsplattform som inte håller måttet i det verkliga livet kommer den snabbt att förkastas av de som ska använda den och bara bli en skrivbordsprodukt. Och det gynnar ingen.
När gjorde ni en översyn av er budskapsplattform senast och har ni en framtidssäkrad process?
No Comments